Lab 2. Bubblor i kokande vatten.

Material:
En bägare, värmeplatta och vatten.

Hypotes:
Hade ingen.. :P

Genomförande:
Jag hällde i vatten i en bägare och satte bägaren på en värmeplatta. Det börja bubbla.. i början var det små bubblor som va på botten.. som ju varmare det blev flöt(?) upp.  Det blev imma på utsidan av bägaren.. och till sist börja det koka. Det bildades vattenånga.

Resultat:
Det visar att ju varmare det  blir desto större blir bubblorna och flyter upp.. När det blivit så varmt att det börjat koka så uppstår vattenånga.

Slutsats:

Det bildas vattenånga i vattnet.. och när det flyger upp i luften så kyls vattenångan ner och det bildas vattdroppar som vi ser.

Lab 1. Häll upp ett glas kallt vatten.

Material:
Ett glas och kallt vatten.

Hypotes:

Det kanske blir immigt på utsidan av glaset?

Genomförande:
Jag hällde i vatten i glaset och lät det stå i rummet i vanlig rumstemperatur och det..händer inget på ett tag men sen så börjar det uppstå bubblor i vattnet, som kommer när vatten står ute i rumstemperatur.

Resultat:

Resultatet visar att det uppstår bubblor i vattnet.

Slutsats:
Bubblorna bildas av gas som fanns löst i vattnet.




Frågor och svar 5.3

1. Vad kallas det när en vätska blir till gas utan att den kokar?
Svar: Kondensering

2. Hur ser vattenånga ut?
Svar: Man kan inte se den för det är en osynlig gas.

3. Förklara hur vatten kan avdunsta fast temperaturen är under kokpunkten.
Svar: Det är molekylerna som gör att det fungerar som det gör.  Molekylerna rör på sig snabbt och vissa rör sig ännu fortare och då "åker" molekylerna ifrån varann och flyger iväg och blir till gas.

4. Berätta om de olika delarna i vattnets kretslopp.
Svar: Först avdunstar vattnet,  och sen blir det moln av vattenångan.  Molnen stiger sedan och sen när molnet blivit tillräktligt tungt så börjar det regna och/eller snöa.  Då rinner vattnet tillbaks ner till haver igen.. och sen så börjar det om igen.

5. Varför kan vi inte dricka samma vattenmolekyler som en dinosaurie har druckit?
Svar: För att vattenmolekylerna hela tiden bryts ner och det byggs upp nya. Så de vattnmolekyler som dinosaurier drack förr.. finns inte kvar längre.

Frågor och svar 5.2

1. Vad är molekylformen för vatten?
Svar: H20

2. Vid vilken temperatur är vatten som tyngst)
Svar: +4 grader.

3. Varför flyter is och vad har det för betydelse för livet på jorden?
Svar:Vatten fungerar precis tvärtemot andra ämnen, en liter is väger mer än en liter flytande vatten. I is ligger vattenmolekylerna i ett glest mönster, därför tar molekylerna mer plats än i flytande vatten. Resultatet blir att en liter is väger mindre än en liter flytande vatten, därför flyter isen ovanpå vattnet. Om det vore tvärtom skulle sjöarna frysa från botten och då skulle fiskarna och växterna i vattnet dö.

4. Vad menas menas med ytspänning och hur märker vi av den?
Svar: Ytspänning är det som håller ihop olika vätskor. T.ex. vatten, det är ytspänningen som gör så att vattendroppen kan hållas ihop. Ytspänningen uppstår genom att

5. Förklara vad som menas med vattnets värmekapacitet.
Svar: Det menas med att olika ämnen är olika lätta att kyla ner och värma ner.

6. Berätta hur vatten kommer upp från djupt i marken till växternas blad.
Svar: Kapillärkraften gör så att vatten kan klättra upp genom sprickorna till växternas rötter.  Så det är genom kapillärkraften som gör att växterna får vatten.


No-Lab, Ytspänning. 13 maj (grupp: Carro, Simon och Tilda)

Vi ska: Kolla om kopparbiten flyter.. och om den sjunker ifall vi häller i diskmedel.
Vi använder: En bägare med vatten, diskmedel och en kopparbit.
Hypotes 1:
Vi trodde att kopparbiten skulle flyta när i la ner den i vattnet och det gjorde den, på grund av ytspänningen. Och vi trodde att den skulle sjunka när vi la diskmedel, diskmedlet tar bort ytspänningen, och det gjorde den. VI HADE RÄTT ;)

Vi ska:
värma ett blått pulver över en värmeplatta och vi ska se vad som händer.
Vi använder: En träklämma, en värmeplatta och ett provrör med blått pulver.
Hypotes 2:
Carro och Simon tror att det smälter och Tilda tror att det ändrar färg.
Tilda hade rätt dom ändrar färg till en ljusare nyans. Det kondenserar också och det innebär att vattnet i pulvret blir till ånga och fastnar på provrörskanterna så det blir som vattendroppar där. När vi sedan pluppar ner vatten i det varma pulvret så blir det normal turkos färg igen.

Frågor och svar 5.1 (grupp: Tilda och Charlotta)

1. Ungefär hur stor del av din kropp är vatten?
Svar: Ungefär 70%

2. Hur mycket vatten gör varje person av med i Sverige varje dag?
Svar: Ungefär 200 liter gör varje person av med varje dag.

3. Berätta hur jordens vatten fördelas mellan saltvatten, is och flytande sötvatten?
Svar: Saltvatten: 97,3 %     Is: 2,1%    Flytande sötvatten: 2,7 %

4. Beskriv vattens betydelse för några olika slags transporter.
Svar:...

På vilka sätt tror du människors liv skulle se annorlunda ut om 90% av jordytan vore land och det bara fanns några mycket små hav?
Svar: Livet skulle bli tuffare för utan vatten är det svårt att leva, så många skulle dö för att det finns för lite vatten.

Frågor och Svar 4.6

1. Hur stor del av alla atomer på jordytan är väteatomer?
Svar:  90%

2. Varför användes väte i luftskepp förr i tiden? Varför änvänds det inte längre?
Svar: Det användes för att det är det lättaste ämnet. Det används inte längre för att det är brandfarligt.

3. Vad används väte till idag?
Svar: Det används till att tillverka margarin och för att framställa olika kemikalier som ammoniak och saltsyra.

4. Många människor tycker det är svårt att skilja på väte och kväve. Vilka likheter finns det mellan dem? Vilka skillnader?
Svar: kväve kväver elden och väte gör inte det.

Svar på frågor 4.5

1. När började luftföroreningarna öka kraftigt?
Svar: 200 år sedan.

2. Vilka oxider orsakar surt regn?
Svar: Svaveldioxid och kväveoxider.

3. Vad är smog?
Svar: Smog är en giftig dimma. Ifall det under en lång period är vindstilla väder,  kan inte fabriks- och bilavgaser spädas ut med luft och då samlas det runt städerna istället.  Och om det då är dimma samtidigt så stannar det då kvar giftiga gaser och sotpartiklar i dimman och då uppstår det smog.

4. Var är problemen med smog störst?
Svar: Los Angeles, Aten och Tokyo.

5. När bildas kolmonoxid och på vilket sätt är den farlig?
Svar: Kolmonoxid bildas när molekylerna fastnar i de röda blodkropparna och då hindrar dom från att transportera syre.  Kroppen kvävs då även fast det finns syre i luften och lungorna fungerar som dom ska.
Det kan exempelvis hända om man eldar i brasan och glömmer att öppna spjället till skorstenen. Då stannar kolmonoxiden kvar i rummet och det leder till att människan/människorna svimmar av och ibland blir det så illa att man aldrig vaknar upp igen.

6. Hur uppkommer surt regn och vad ställer det till med?`
Svar: Svaveldioxid och kväveoxider reagerar med med vatten i luften och bildar då syror. Och då kan det falla ner som surt regn.  Det sura regnet kan försura sjöar och mark så att fiskarna dör och växterna får det svårare att ta upp syre. Det kan också förstöra byggnader och statyer m.m..


Testa dig själv frågor 4.4

1. Vad menas med oxider?
Svar: Oxider är kemiska föreningar där syreatomer sitter ihop med ett annat atomslag.

2. Ge exempel på några oxider i luften.
Svar: koloxider, kväveoxider och sväveloxider.

3. Vad menas med förbränning?
Svar:

Frågor om syre 4.2

1. Beskriv ozonmolekylen. Vad har den för molekylform?
Svar: Ozonmolekylen består av tre syreatomer därför är molekylformen O3.

2. Vad används freoner till?
Svar: Det användes i sprayburkar som drivgas och som kylämne i kylskåp. Men det var förr nu används det inte längre för att det finns andra gaser.

3. Hur bildas marknära ozon och hur påverkar det oss?
Svar: Marknära ozon kan bildas när solen skiner på bilavgaser. Och då påverkas vi för att växter och djur kan dö och för att vi också kan skadas av det (speciellt lungorna.)

4. Vad är ozonskiktet och varför är det så viktigt?
Svar: Ozonskiktet är inget man kan se och det är tur de för det skulle vara skadligt för oss människor, djur och växter ifall det kom ner till jordytan.
Men det är väldigt viktigt för att ozonskiktet fångar upp en del av ultravioletta ljus som kommer från solen.

5. Varför har ozonskiktet blivit tunnare?
Svar: Det har blivit tunnare för att freonerna skadar ozonskiktet genom att när freonerna släpps ut stiger de upp till de högre luftlagren och då reagerar de med att förstöra ozonlagret.

6. Berätta hur ozonbalansen uppkommer.
Svar: Ozon bildas när solljuset uppe i atmosfären bryter sönder syremolekyler, och då bildas det fria syreatomer.
Då så kan en fri syreatom och en syremolekyl slå sig ihop och bilda en ozonmolekyl. Denna ozonmolekyl är inte stabil. För solljuset kan sönderdela ozonen till vanligt syre igen. Så då blir det en naturlig balans mellan det ozon som bildas och det som sönderdelas. Och då uppstår den såkallade oznbalansen.


























Fråga till texten...!

Vad hette den första wikin som skapades av Ward Cunningham år 1995?
Svar: WikiWikiWeb

Svar på frågor om tryck.

Grupp.Tilda och Bella
1. En container står på andra andra våningen i ett stort lager. Arean på containerns botten är 4 m2
FÖR STÖKIGT LEKTION SÅ VI HANN INTE SÅ MYCKET !!!!! ;O

Tryck s.79-82 (grå boken)

1.I vår vardag träffar vi på ordet tryck i många sammanhang.Ge några exempel.
Svar: Högtryck,lågtryck m.m...

2. 1 N/m2= 1 Pascal=1 Pa

anteckingar om

När pascal var 12 år så kunde han väldigt bra matte.
Pascal försökte bygga en bra räknemaskin, han försökte också att sälja den men den var inte tillräkligt bra än..
Pascal fick en förlamning,

Fakta från filmen (Materiens faser)

  • Vattnet kan man dricka, åka på, koka, skära m.m..
  • Vattnet uppträder i tre faser fast, flytande och gas. Det finns också en fjärde fas
  • Plasma, så gott som allting kan uppträda i dom fyra faserna men vatten funkar bäst.
  • I fasta ämnen är atomer och molekyler förbundna tillsammans, dom kan vibrera men inte lämna tegelstenen.
  • En snöflingas utseende beror på hur molekylerna ser ut.
  • Vätskor har ingen bestämd form, vätskan ändrar form beroende på var vätskan är..
  • Viskositet är ett mått på hut trögflytande en vätska är. T.ex sirap och olja.
  • Sirap kommer från sockerlönnen.
  • Eftersom att gaser har inte har någon bestämd form eller volym, så kan man komprimera gas, alltså pressa ihop.
  • Ju varmare ett föremål är desto fortare rör sig molekylerna och då tar dom också större plats, det är därför som en luftballong är så lätt.

Boyles lag

  • Boyles lag säger att trycket hos en gas är omvänt portionellt (tvärtom) till temperaturen. (Om det ena ökar så minskar det andra.)
Guy Lussacs lag
  • Ju varmare det är desto fortare rör sig molekylerna coh då tar dom också upp större plats, det är därför en luftballong är så lätt.
  • Om man skulle stoppa in en ballong i ett kallt utrymme så skulle ballongen bli minder och om man skulle stoppa in ballongen i ett varmt utrymme så skulle den bli större.
  • Plasma är ett energirikt tillstånd där molekyler och atomer börjar att lösas upp.
  • Smältpunkt är när ett fast ämne övergår till vätska (flytande form)









Anteckningar från filmen!

1. Materia är något som tar plats och som alltså har en volym.

 

2. Alla föremål i hela världen är gjorda av materia, till och med marken, luft och vatten är uppbyggt av materia.

 

3. Våra kroppar består av materia.

 

4. Det finns olika sorters materia.

 

5. materian kan byta form.

 

6. Fysikaliska egenskaper hos materia är när man kan observera/se.

 

7. Materian kan ha många olika egenskaper, men dom viktigaste är massa och vikt.

 

8. Mass: Mängden av materia i ett föremål.

 

9. Vikt: Ett sätt att se hur mycket massa det är i ett föremål.

 

10. All materia har en volym!

 

11. Volym är höjden x längden x bredden

 

12. 1 millimeter= 1 kubikcentimeter

 

13. Densitet= Täthet

 

14. Bly har hög densitet.

 

15. Gaser har låg densitet.

 

16. Densitet= massan/volymen

 

17. Materia skapar våran värld.


Frågor 1-22 s. 19-22

1. Materia betyder ämne, allt som kan vägas.

2. Här är några exempel på sådant som inte är materia: Allt som man inte kan väga, tex. luft, vatten och ljus.

3. Vikt.

4. Elektronisk brevvåg, balansvåg, gammal typ av brevvåg, badrumsvåg och hushållsvåg.

5. a=1200 kg b=3600 kg c= 1306 kg d= 4,20 g e= 8,2 kg f= 9,4

6. a= 1500 g b= 150 mg c= 1500 mg d= 1500 mg e= 0,650 g f= 0,65 g

7. 2,3 kg

8. a= 50g+10g+5g+2g+2g=69g
b=200g+100g+20g+10g+2g+1g=333g
c=500g+50g+10g+5g+1g+2g=0,568

9 Man väger en skruv och sen så dividerar du allas vikt med vad en väger.

10. linjal, tumstock

11. linjal, tumstock..

12. a) 1,4 m=140 cm  b) 3,2 m=3200 mm  c) 0,65 m=0,650 cm  d) 270 cm2=27 dm2  e)28 cm2=280 mm2  f) 1,48 m2= 148 dm2

13. slipper..

14.

15.  a

16. a) 1 dm3= 1000 cm3  b) 1 dm3= 1000 l  c) 1 liter= 1000 cm3

17. a) 100 cm3=100 ml  b) 2,5 l

18. 30cmx15cmx12cm=5400 cm3

19. vatten, bägare och mätglas.

24. Atomer är grundämnenas minsta del, odelbar.

25. Man behöver inte blanda flera ämnen för att få ett grundämne, utan det finns bara..

26. Väte, kväve..

27. a) kemiska föreningar
b )oboy, trä, plast...

28. a) 2 kvävemolekyler.
b) 1 syre 2 väte

29. fast form, flytande form och gas form.

30. Is..

31. a) De smälter (alltså blir till flytande form)
b) Fast form.

32.

32.





Blodet och vårt immunförsvar! sid.280-285

1. Hur många liter blod finns i kroppen hos en vuxen?
Svar. 4-6 liter.

2. Nämn några ämnen som finns i blodplasman.
Svar: vatten, salter, socker, proteiner och olika hormoner.

3. Var bildas alla blodkroppar?
Svar: I benmärgen.

4. Var är hemaglobin?
Svar: Ett sorts protein som innehåller järn.

5. Beskriv några olika typer av blodkroppar och vilka uppgifter de har.
Svar:

Om hjärtat och blodomloppet!

1. Vad kallas de två typer av blodkärl som för blodet till och från hjärtat?
Svar: Artärer och Vener.

2. Vad kallas de små blodkärl som cellerna kan ta upp syre och näring ifrån?
Svar: KAmpillärer

3. Hjärtat har fyra hålrum. Vad kallas de?
Svar: Två förmak och två kammare.

4. Vilken uppgift hjärtats kranskärl?
Svar: Kranskärlen ger hjärtat syre och näring.

5. Beskriv kortfattat blodets väg i de båda kretsloppen!
Svar: Blodet åker från lungorna och genom vänster hjärtshalva. Åker vidare till levern och sedan till njuren. Sen så byter blodet färg och åker upp till lungorna igen.

6. Vad menas med att hjärtat är en dubbelpump?
Svar: För att hjärtat fungerar som två pumpar samtidigt.

7. Hur kan blodet ta sig från benen tillbaka till hjärtat?
Svar: Det kan ta sig upp för att när vi rör oss så trycks de stora venerna i benen ihop av musklerna och blodet pressas uppåt.

8. Ge exempel på hur blodet kan fördelas mellan olika organ i kroppen.
Svar: När vi vilar går ca 25% av blodflödet till tarmarna, 20% till njurarna och 15% till hjärnan.

9. Varför kan vi svimma om vi står stilla länge utan att röra benen?
Svar: Det beror på att muskelpumpen inte arbetar om man står stilla och då kan vi svimma.


Muskler sid.308-311

1. Vilka tre olika typer av muskler finns i kroppen?
Svar: Skelett muskler, glatta muskler och hjärtmuskeln.
2. Vilka muskler styr vi med vår vilja och vilka fungerar oberoende av viljan?
Svar: Dom muskler som styrs av vår vilja är alla våra skelett muskler, och dom som är oberoende av viljan är dom glatta musklerna och hjärtmuskeln.
3. Varför får vi mjölksyra i musklerna när vi tränar hårt?
Svar: Ju hårdare man tränar desto mer syre behöver man. och om musklerna ansträngs för mycket så hinner inte blodet transportera tillräkligt med syre, och då får kroppen syrebrist! Det är då som det bildas mjölksyra.
4.Beskriv hur biceps- och tricepsmusklerna samarbetar med varandra.
Svar: När vi böjer armen så drar böjmuskeln ihop sig och samtidigt som triceps slappnar av, och när vi sträcker armen så är det tvärtom.
5. Beskriv hur konditionen kan förbättras när vi tränar.
Svar: Träningen gör att musklerna blir bättre på att ta upp syre från blodet. Framför allt bildas det fler energiverk, mitokondrier i muskelcellerna. Ju fler energiverk, desto mer energi kan muskelcellerna frigöra. Så efter en längre tids hård träning så kan energiverken i i de tränade muskelcellerna ha tredubblats. På så sätt så kan våran kondition bli bättre.
6. Hur kan vi motverka träningsverk?
Svar: Att värma upp ordentligt precis innan träning och att stretcha efter träningen.
7. Berätta om snabba och långsamma muskelfibrer.
Svar:
8. Rita en muskel och sammanfatta vad som händer när den arbetar. Använd följande begrepp i din berättelse: nerv, muskelbunt, muskelceller, blodkärl, förbränning, syre, druvsocker, mitokondrier och mjölksyra.

Tidigare inlägg
RSS 2.0